Knappt två år har vi nu bott i vårt paradis. Många fantastiska stunder har vi haft men nu är det slut på detta ett tag framöver. Två år som inte bara har varit fantastiskt utan också med en hel del plågor, främst med extra resor och en dotter som inte har haft några kompisar närmare än en och en halv mil. Detta gjorde till sist att vi väljer att ge upp våran dröm och lägga den på lut ett tag. Vi kommer naturligtvis att ha kvar detta paradis men det blir bara som sommarstuga på semestrar och helger, precis som det var tänkt från början.
Så till alla er som sitter därute och säger: Vad var det vi sa, det kommer aldrig att fungera! Till er vill jag bara säga grattis, ni fick rätt till slut och det måste kännas väldigt skönt för er.
Innan det blir någon flytt tillbaka till samhället och till vårat gamla hus, som varit uthyrt, så kommer vi att renovera det lite grann. De som hyrt huset har lagt ner en hel del kärlek i det men en sak som vi har funderat länge på är att vardagsrumsgolvet svajat en hel del. Det golvet och köksgolvet har även varit väldigt golvkallt så nu när huset är tomt och vi fortfarande bor kvar här ute så tänkte vi bryta upp dom golven för att se vad som hänt samt isolera lite extra.
Ungefär så gick det till när den här byggbloggen blev en renoveringsblogg.
Vardagsrummet innan storsläggan kommit fram. Där det är cement har det legat en plåt framför kaminen. Annars är det vanlig matta som vi la in för ett tiotals år sedan. Tycker att rummet ser litet ut men det är cirka 5*5 meter.
Rummet från andra sidan och utsikt mot köket. Kaminen är faktiskt något som vi saknat ute i "stugan". För hur mysigt det än är att titta ut över havet så är det rätt fint att titta på en eld också.
And let the chaos begin!
Nog är det väl förbannat att man alltid ska vara så noggrann när man gör något. Min plan var att dra av mattan, ta bort spånskivan som jag skruvat fast en gång i tiden och sedan ta bort parketten.
Det sket sig med en gång.
Mattan delade sig för att jag limmat fast den alldeles för bra.
Så att skruva bort spånskivorna gick om intet utan det blir till att bryta bort den bit för bit.
Tog upp ett hål i parketten också för att se hur det såg ut under. Cirka tio centimeter med spån och under det så var det bräder som höll upp spånet med lite tidningspapper som vindskydd. Parketten var lagd direkt på åsarna. Märkligt kan tyckas och förhoppningsvis är det därför golvet studsar när man går över det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar