Historiens vingslag

En kväll denna vecka offrades till att ta bort det sista av spånplattan i vardagsrummet. Annars har det inte hänt så mycket förutom att vi varit där för att skotta bort den dryga decimeter snö som föll tidigare i veckan. Så idag var det att ta sig i kragen och kavla upp skjortärmarna för att få något gjort. Parketten skulle tas väck och bäras ut för bortforsling till bränngropen (återvinningsstationen). Förhoppningsvis så kommer tempot att höjas något nu när de olympiska spelen är över.

Här är hälften av parketten bortbruten. Om man ser noga till höger så förstår man varför det varit lite dragit runt väggarna. Plankorna som höll upp spånet har gett vika och spånet har fallit till marken.

Så här ser det ut om man kikar lite närmare. Förutom att parkettgolvet låg lite löst på golvåsarna så kan vi ha hittat orsaken till varför golvet känts lite gungigt. Golvåsarna är plankor med dimensionen 45*195mm och med spännvidden på fem meter så borde det vara en bärlina på mitten. Men efter att dottern har stått på en av plankorna och gungat så inser vi att det inte finns något stöd under. Kanske har det ruttnat upp eller så har det aldrig funnits. Det återstår att se när vi tagit bort spånet.

På baksidan av parketten så kunde man hitta denna lapp. Tillverkaren av golvet fanns i Holmsund och byggherren i vårt hus hette J.E Johansson. Kunde inte låta bli att googla Holmsunds AB och hittade då en fascinerande historia om tider som flytt. Bland annat går att läsa att detta företag var med att bilda sulfatfabriken i Obbola tillsammans med Nordmalings Ångsågs AB. Golvtillverkningen startade på 1940-talet, fabriken lade senare om tillverkningen till plastgolv och blev så småningom Armstrong som tyvärr lades ner för något år sedan. Är det någon som vill läsa vidare om detta företag så rekommenderar jag Wikipedia för mer information. Förresten om någon vet något om byggherren så hör gärna av er till bloggen.

Något som också verkar underligt är att man på många ställen har valt att skarva parkettgolvet mellan åsarna?!?

Stockholms tidningen som hittades i spånet var daterad till 1949. En ganska rolig artikel om att det var i princip importförbud av Amerikanska bilar fanns att läsa. De enda bilarna som fick importeras var lastbilar. Dock så tyckte artikelförfattaren att detta inte behövdes. Lastbilar över lag fanns det inget behov utav år 1949 enligt undertecknad av artikeln. Jag är dock väldigt glad att behovet av lastbilar har blivit betydligt större sedan dess då det indirekt är behovet av lastbilar som betalar denna renovering.

Har man inte att göra så skaffar man det.

Knappt två år har vi nu bott i vårt paradis. Många fantastiska stunder har vi haft men nu är det slut på detta ett tag framöver. Två år som inte bara har varit fantastiskt utan också med en hel del plågor, främst med extra resor och en dotter som inte har haft några kompisar närmare än en och en halv mil. Detta gjorde till sist att vi väljer att ge upp våran dröm och lägga den på lut ett tag. Vi kommer naturligtvis att ha kvar detta paradis men det blir bara som sommarstuga på semestrar och helger, precis som det var tänkt från början.

Så till alla er som sitter därute och säger: Vad var det vi sa, det kommer aldrig att fungera! Till er vill jag bara säga grattis, ni fick rätt till slut och det måste kännas väldigt skönt för er.

Innan det blir någon flytt tillbaka till samhället och till vårat gamla hus, som varit uthyrt, så kommer vi att renovera det lite grann. De som hyrt huset har lagt ner en hel del kärlek i det men en sak som vi har funderat länge på är att vardagsrumsgolvet svajat en hel del. Det golvet och köksgolvet har även varit väldigt golvkallt så nu när huset är tomt och vi fortfarande bor kvar här ute så tänkte vi bryta upp dom golven för att se vad som hänt samt isolera lite extra.

Ungefär så gick det till när den här byggbloggen blev en renoveringsblogg.

Vardagsrummet innan storsläggan kommit fram. Där det är cement har det legat en plåt framför kaminen. Annars är det vanlig matta som vi la in för ett tiotals år sedan. Tycker att rummet ser litet ut men det är cirka 5*5 meter.

Rummet från andra sidan och utsikt mot köket. Kaminen är faktiskt något som vi saknat ute i "stugan". För hur mysigt det än är att titta ut över havet så är det rätt fint att titta på en eld också.

And let the chaos begin!
Nog är det väl förbannat att man alltid ska vara så noggrann när man gör något. Min plan var att dra av mattan, ta bort spånskivan som jag skruvat fast en gång i tiden och sedan ta bort parketten.
Det sket sig med en gång.
Mattan delade sig för att jag limmat fast den alldeles för bra.
Så att skruva bort spånskivorna gick om intet utan det blir till att bryta bort den bit för bit.

Tog upp ett hål i parketten också för att se hur det såg ut under. Cirka tio centimeter med spån och under det så var det bräder som höll upp spånet med lite tidningspapper som vindskydd. Parketten var lagd direkt på åsarna. Märkligt kan tyckas och förhoppningsvis är det därför golvet studsar när man går över det.